Den stora och lilla regeldiskussionen, Trumph eller Vågspel
Alltsedan man börjat kappsegla har olika försök att göra tävlingen på kappseglingsbanan rättvis. Detta genom att etablera gemensamma regelverk för båtkonstruktioner. Vid fritidsseglingens begynnelse önskades och fordrades även teknisk utveckling för att stimulera nya snabbare och bättre konstruktioner. Det förekom därför få så kallade entypsbåtar utan oftare förekom konstruktionsklasser som både stimulerade utveckling och en rättvis kappsegling. För att möjliggöra tävling internationellt diskuterades även möjligheterna att etablera en internationell regel. I början av 1900-talet stod valet mellan Skärgårdskryssarregeln och den internationella R-regeln. Debatten gick het och känslorna var stundtals upprörda. ”Arma skärgårdskryssare, hvad hafva ni icke på Edert samvete?” skrev E. von Gegerfeldt, redaktör för tidningen Svenska Seglaren 1908. I ett mindre sammanhang kom denna regeldebatt senare att upprepas fast då mellan två specifika konstruktioner, Sk 75 Trumph konstruerad av Gustaf Estlander och 8mR Vågspel konstruerad av Birger Slotte.
I takt med att familjerna Slotte och Swahn växte med Birger och Doris söner Kristian “Kricho” och Magnus “Masi” samt Holger och Jennys söner Carl-Herbert ”Calle”, Nils-Henrik ”Lillo”, Clas-Holger, ”Classe” och Jarl-Christer ”Kitta” med flitigt umgänge under somrarna på Pentala och i Helsingfors uppstod en diskussion mellan barnen om Vågspel eller Trumph var snabbast, med uppenbara stödtrupper. Inför Lillos (kusin Henrik) 65-årsdag fick jag därför uppdraget att formulera ett objektivt svar på frågan om snabbaste båt:
Svaret på frågan har ännu inte getts på kappseglingsbanan utan istället har jag, drygt femtio år senare istället givits i uppdrag att på objektivast möjligt sätt bedöma sakfrågan i nutid.
Den världsberömde engelske seglaren, konstruktören och sjömannen Uffa Fox jämför på ett enkelt vis seglingsegenskaperna hos en Internationell 6mR och en 30 SqM. Med Fox som referens måste frågan om vem som var snabbast, “Trumph” eller “Vågspel”, besvaras med ett entydigt “Ja”! Det något förvirrande svaret angående hastigheterna måste ses mot bakgrunden av tidigare gjorda jämförelser: “Vilket Öl är bättre; Tuborg” eller Carlsberg och en än tidigare gjord ute i Europa: Vem är en bättre skald; Goethe eller Schiller”. I bägge fallen är svaret otvetydigt “Ja”.
Uffa Fox gjorde dock fullskaleexperiment med olika segelkombinationer, där den totala segelytan var konstant, och kunde konstatera att med ett mindre försegel, gick det snabbare på kryss men sämre på undanvindsbogarna. Med ett större försegel kryssar båten följaktligen inte så bra. Testen utfördes omkring 1930 och mycket har ju hänt sedan dess men jag är ändå förvånad.
Vi kan utan tvekan avsluta diskussionen om vem som är snabbast, Tuborg eller Carlsberg. Uffa Fox har på ett övertygande sätt visat skärgårdskryssarnas absoluta överlägsenhet över båtklasserna enligt de internationella reglerna, givetvis från den tiden det vill säga omkring 1930. Och det är ju så vi bör jämföra. De Internationella R-båtarna utvecklades inte nämnvärt fram till 1960 och därför kan Vågspel väl likställas med en åtta från 1930-talet. Mr. Fox jämför Reimersritade 75:an “Bacchant” med inte mindre än en Internationell 12 mR och förvånar sig over 12:ans klumpighet. Att Mr. Fox intresserade sig för skärgårdskryssarregeln berodde på att det i England på den tiden inte fanns någon kappseglingsklass mindre än Internationell 6mR och man ville få fram en mindre och billigare typ. Önskade man segla en båtklass mindre än en 6:a så hamnade man i England i en 14 fots jolle.”Uffa Fox gör i sin bok från 1936 jämförelsen mellan skärgårdskryssare och R-båtar genom den nybyggda 75:an Bacchant och dåtidens 12:or.
Uffa Fox skriver i sin bok:
”Bacchant is the first of the new 75 square metre class. A glance at her lines and dimensions will show that while she is roughly the same water-line length as a 12 metre, her displacement and sail area are smaller by half….The sail plan shows the tall narrow rig, the total eight of the sail being 65 ft. 6 in. above the deck, while the jib halyards are 46 ft. above the deck. The proportions of the mainsail to its luff is 3 ½ to 1…Dotted in on this plan is the sail area of a 12-metre, which shows how little sail Bacchant needs to drive her.”
Slutligen, kan jag till denna analys avsluta med en reflexion över skillnaden mellan Estlander och Slotte som konstruktörer. Estlander tänjde på gränser och eftersträvade snabbhet till nästan vilket pris. Slotte med sin uppväxt i Gamlakarleby, Österbotten med mycket grunda vatten visste att båtar måste tåla en grundstötning. Detta gav i sig två inriktningar på deras båtar.



