Mariehamnsregattan 26 – 30 juli 1923
Under hösten 1922 dryftades inom KSSS styrelse på allvar frågan om en expedition till Finland sommaren 1923, och så småningom utformades i detalj förslaget till ett deltagande i Mariehamnsregattan. När man ett halvt år därefter var klar att ge sig av, hade elva jakter anmält sig, av vilka dock två icke kommo med. Istället anmälde sig de finländska Trumph och Zuleika, att de ville starta med på den distanskappsegling från vår skärgård över till Åland, med vilken expeditionen skulle inledas, och så blev det elva båtar i alla fall.
Samling ägde rum under glad fest på Vaxholms hotell torsdagskvällen den 26 juli. Senare på kvällen bogserades samtliga deltagande båtar av bogseraren Hero under natten till en liten undangömd vik i närheten av Växlets fyr strax innanför Furusund där man anlände vid 3 tiden på morgonen. Redan klockan halv fyra smällde ett obarmhärtigt väckningsskott från Hero. Seglarna kommo upp i en fart och började hissa på och bogseraren lade utenflaggprick i närheten av fyren. Klockan 4 smällde startskottet.
Britt-Marie gjorde dagens vackraste start. På skottet, högst i lovart under fin fart. Först 40 sekunder efter kom Zuleika, så Arna IX, Trumph, Fylgia, Ingun – nu hade två minuter förflutit – Rowena, Hellgun, Beduin, Hild II och Aloha. Starten var sålunda icke lysande – förberedeler hade kanke varit lite för knapp. Men man skulle ju segla hela dagen, så att förmodligen skulle icke en eller annan sekund spela någon roll.
Så var då kappseglingen börjad, och särskilt de stora båtarna satte igång med en häftig förföljning av den bortflyende Britt-Marie. De stora Ingun och Beduin, som hade alla klutar till väders, togo ledningen av förföljandet, men först en bit hitom Furusund hade de efter ett energiskt arbete lyckats gå om den betydligt mindre jakten.
Efter dem såg man Fylgia leda före Trumph. Den svenska båtens nya trekantseglet stod utmärkt och föreföll att passa jakten briljant. Vid 6-tiden började de stora båtarna närma sig Fursund där Ingun, Beduin och Britt-Marie lågo tätt ihop och långt före de övriga. Närmast därefter följde Fylgia.
Seglingen över havet bjöd på labra vindar och kryss med dålig sikt. Enformigheten bröts av en stor spritsmugglarskuta som med mycket skamfilade sidor låg förankrad å 50 meters djup mitt på Ålands hav. Första båt i mål vara Ingun.
Lördagen den 28 juli hälls kappsegling utanför Mariehamn av Nyländska Jaktklubben med start i Mariehamns hamninlopp. Tävlingen gynnades av vackraste väder och frisk, 7 m/s, västlig vind. Fylgia inkom sju minuter före Trumph.
Söndagens segling den 29 juli anordnades av Ålands segelsällskap. Tyvärr Oredovisade resultat i 75 kvm klassen.
I samband med seglingarna hölls en del fester med flera tal. Lantrådet Björkman ordförande i Ålands SS, samt Dr Henrik Ramsay var värdarnas huvudtalare. Den svenske eskaderchefen Professor Ljungberg uttryckte komplimanger till finländska seglares höga ståndpunkt och ofta överlägsenhet de rikssvenska i tävlan i Finland och i Sandhamn. Dr Ramsay, i Sverige välbekant affärsman, politiker, vetenskapsman, ordförande i i Finlands seglarförbund och styrelserepresentant i Nyländska Jaktklubben besvarade och spann vidare på denna tråd och menade att en fredlig strid med ett grannland utvecklar den nationella segelsporten och fördjupade resonemanget:
”För oss representerar Sverige det internationella moment vi behöva i vår segelsport, och i Finland skall alltjämt samseglingen med Sverige ej endast åstadkomma så mycken nytta för Finlands segelsport, utan även så mycken glädje, tack vare det goda kamratskap som alltid rått mellan seglarna från de två länderna och den trevnad man har tillsammans.”
